Den största affären i livet för de flesta är när man köper ett hus och därför är det viktigt att vara påläst och förstå vilka utgifter detta för med sig. Till skillnad från när du hyr en bostad ska du nu betala för huset och sedan för drift och underhåll. Här nedan beskriver vi vilka utgifter du kan räkna med när du äger ditt boende.
En liten guide inför husköpet
Det första du ska göra är att kontakta din bank eller ett bolåneinstitut för att få ett lånelöfte. Det kostar inget och ger dig vetskap om hur dyrt hus du kan köpa. Ett lånelöfte är tidsbegränsat. När du kontaktar olika banker och bolåneinstitut kan du samtidigt se vilka räntor och bolånevillkor de har så att du får ett så bra och fördelaktigt lån som möjligt. Nu är det dags att fundera på vilken typ av hus du önskar, hur stort det ska vara och i vilka områden du kan tänka dig att bo.
Anmäl dig gärna till olika husvisningar. Det är ett bra sätt lära sig mer om hus och det ger också en möjlighet att ställa frågor till en mäklare. När du hittar ett hus som du är intresserad av är det viktigt att du läser objektsbeskrivningen noga som du får av mäklaren. Här finns uppgifter om huset som hur stort det är, när det är byggt, uppvärmningssystem, vilka renoveringar som gjorts och driftskostnader. Säljaren ska också kunna visa upp en energideklaration utförd av en oberoende expert.
Som köpare har du även en undersökningsplikt. Du ska alltså undersöka bostaden noga och du kan inte ställa några krav på säljaren om ersättning av sådana fel och brister som borde ha upptäckts vid undersökningen. Ofta anlitas en besiktningsman för att sköta denna undersökning.
Ställ många frågor till säljaren så att du får så mycket information om huset som möjligt. Kontrollera till exempel dräneringen runt huset, hur tak och väggar ser ut, hur gammalt el- och avloppssystemen är och var särskilt uppmärksam på fuktproblem i badrum, i källaren och på vinden.
Om huset är i behov av stora renoveringar är detta kostnader som du måste ta med i budgeten. Sätt dig i lugn och ro och gör en kalkyl där köpesumman, räntor och amorteringar, driftkostnaderna och eventuella renoveringar ingår. I kalkylen ska det också finnas poster för lagfart, pantbrev, fastighetsavgiften och eventuellt andra utgifter som du kan få när du äger din bostad.
Glöm inte att det kostar att flytta också. Det är bra att räkna med att själva flytten, med eventuellt en flyttfirma och kanske lite nya möbler, också kostar en slant. Under nästa rubrik går vi igenom en husägares utgifter mer noggrant.
Utgifter för en husägare
Utöver husets pris måste du även betala för lagfarten. En lagfart är ett bevis på att du är ägaren och lagfarten kostar 1,5 % av försäljningspriset. Du kan även behöva lösa in pantbrev som är bankens säkerhet när de lånar ut pengar. Bankens räntor och amorteringar är stora utgifter för husägare. Det kan löna sig att kontrollera och jämföra räntor mellan olika banker för att få ett så fördelaktigt lån som möjligt. Är du husägare betalar du också en fastighetsavgift, tidigare hette det fastighetsskatt. På Skatteverkets webbsida kan du se hur stor fastighetsavgiften är. Avgiften ska betalas in en gång per år. Det finns tomter som ligger under så kallad tomträttsavgäld. Detta betyder att tomten inte är friköpt och att någon annan, ofta kommunen men det kan även vara en privatperson eller ett företag, äger tomten. Detta innebär att du ska betala en tomträttsavgäld, en hyra, till tomtägaren. Ta reda på hur stor den aktuella tomträttsavgälden är och när den kommer att höjas.
Driftskostnaden för ett hus inkluderar alla kostnader som krävs för att bo i huset. När du köper huset presenteras alltid driftkostnaderna i objektsbeskrivningen som du får av mäklaren men tänk på att driftskostnaden kan ändras. Faktorer som spelar roll är till exempel inomhustemperaturen, det aktuella elpriset och hur många som bor i hushållet. I driftkostnaden ingår husets uppvärmning. Kostnaden för uppvärmningen kan variera mycket mellan olika årstider och mellan olika år beroende på hur kallt det är. Hushållsel, vatten och avlopp är andra kostnader som ingår i driftkostnaderna liksom sophämtning, sotning, försäkringar, underhåll, renoveringar och trädgårdsskötsel.
När man bor i en villa, ett kedjehus eller ett radhus tillkommer det ofta mindre kostnader som du inte har så länge du hyr bostaden. Det kan vara kostnader för sophämtning, sotning, el, larm. Du kan också behöva köpa gräsklippare, snöskyffel, spadar och andra redskap för att kunna sköta huset och trädgården. När du äger ett hus är det också bra att ha en buffert. I ett hus är det alltid något som behöver renoveras eller underhållas. Kanske behöver taket läggas om, fönstren målas eller så går frysen sönder. Med en buffert vet du att det alltid finns pengar för sådana utgifter som kommer plötsligt.
Fördelar och nackdelar med att äga sitt boende
Att äga sitt boende innebär en större frihet men också ett större ansvar. När du äger ditt boende är det också du som bestämmer. Du kan själv välja vilka renoveringar som ska göras och inreda huset efter tycke och smak. I de flesta fall får du även en trädgård som du kan njuta av soliga dagar, odla blommor och grönsaker och kanske bygga en pool eller en härlig altan.
När du bor i en villa behöver du inte heller visa hänsyn till grannar på samma sätt som när du hyr bostad. Du kan spela hög musik och bjuda över kompisar utan att vara rädd för att störa grannarna. Tänk dock på att det är viktigt att komma överens med sina grannar även i ett villakvarter. Äger du din bostad har du också möjlighet att ha husdjur. Nackdelarna med att äga ett hus är att det medför mycket arbete för att underhålla och sköta huset och tomten. Du måste själv stå för alla kostnader för drift och om något går sönder eller behöver renoveras.
De flesta har också höga kostnader för lån och amorteringar även om dessa utgifter för många lönar sig vid en försäljning om huset stiger i värde.